Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag..

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur mannen konstrueras hos Maria Sandel. Några noveller ur Vid svältgränsen och andra berättelser analyseras, liksom ett par kapitel ur Familjen Vinge, samt en episod ur Mannen som reste sig.Tesen är att mannen hos Sandel konstrueras i förhållande till hemmet. Vid detta kan man urskilja två roller. Den ena är mannen som sabotör, den andra är mannen som konstruktör. Mannen som konstruktör blir också, i sin kontext, till en utopi.Fokus för analysen är skötsamhetsbegreppet och hemmet.

This study looks to establish which implications the norm, use and view on the written Swedish language in society and school might have in regards to the teaching of Swedish in the Upper Secondary School, specifically year one. It poses questions as to which views on norm and use can be found in textbooks, in syllabi and in the everyday work of teachers. Through research and analysis of the last three syllabi of the Swedish subject and three corresponding textbooks, along with interviews with two teachers of Swedish, it is shown that from the 1970s onward, there has been a shift from a language norm that incorporates everybody and makes everybody responsible to a language norm that in essence is second to the individual progress of students and successful written communication. It is argued that one does not necessarily exclude the other and that, given a successful education, students may use their knowledge of lingual norm to excel in written language activities..

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och Mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet.

This paper was aimed to investigate how a sexual education website, UMO.se, with an explicit norm-critical approach to their work achieved its goal to be norm-critical and inclusive in terms of gender, gender identity and sexual orientation. The investigation was focused on a section of the website, "Ask UMO" where the website visitors could submit questions, which were answered by a midwife, a nurse, a counselor, a psychologist, a nutritionist or a doctor. The questions focused on examining how well the "Ask UMO" lived up to UMOs target norm criticism and if there was any differences between the different professions in how norm-critical and inclusive they were. This was examined by a discourse analysis inspired by Foucault and based on Judith Butler's theory of the heterosexual matrix. The study found that "Ask UMO" in 350 of the sections 425 questions reached UMOs goal to be the norm-critical and inclusive.

I denna uppsats undersöks konstruktionen av ett förmodat nytt maskulinitetsideal kallet ?den nye mannen? i svensk medias rapportering av politiker. Uppsatsen har utgått ifrån teorier om genus och maskulinitetsteorier från bland annat R.W. Connell, Michael S. Kimmel och Yvonne Hirdman kombinerat med teorier om konstruktionen av ?den nye mannen? från Marie Nordberg.

Studien syftade till att undersöka hur kvinnor som levt i en våldsam relation beskriver att mannen pratade om våldet samt hur kvinnorna såg på det sätt som mannen pratade om våldet. 32 intervjuer med kvinnor analyserade med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att kvinnorna beskrev att mannen förnekat, förminskat samt skuldbelagt kvinnan för våldet och i några fall hävdat sin rätt att utöva våld. Resultatet visade även att kvinnorna önskade att han hade pratat ärligare och öppnare om våldet, att kvinnorna försökt förstå mannens våld samt att kvinnorna blev påverkade av hur mannen pratat om våldet. Resultaten stämde i hög grad överens med tidigare forskning vilket diskuteras i diskussionen..

I denna medievetenskapliga uppsats har vi riktat vår uppmärksamhet mot den svenska musikjournalistiken och utifrån ett genusperspektiv undersökt vilka kvinnobilder som manifesteras och hur dessa förändrats över tid. Anslaget har varit hermeneutiskt då vi valt att genomföra en komparativ kvalitativ innehållsanalys av de två musikmagasinen Pop och Sonic där tidsspannet varit nio år. Analysen har visat på en skev genusrepresentation där kvinnan marginaliseras från en manligt könad musikbransch och förvägras den manliga friheten då hon förpassas till den privata sfären. Även om kvinnan på senare år tillmätts ett större utrymme i musikmagasinen så uppvägs detta genom att hennes prestationer förringas i gestaltningen. Sammanfattningsvis har vi att göra med en androcentrisk musikjournalistik som reproducerar en hegemoni där mannen blir till norm och kvinnan får nöja sig med en närvaro där hennes framgång är beroende av mannen.Kvinnobilder i förändr.

The purpose of this paper is to investigate how staff at secondary schools are thinking and reasoning about notifications to social services based on norm breaking behaviors in students. To find this out five qualitative interviews has been made with counselors in two public schools and three private schools in Örebro län. The results show that there is no clear definition of what norm breaking behavior is which making the reasoning difficult. There are clear procedures for the staff to dealing with norm breaking behaviors but they do not know when they will be applied. The decision to report behavior to the social service is usually not taken individually, it is a result of several people?s views and experiences.

AbstractHomosexuality is surely accepted in today´s society - or isn´t it? Many things have changed, for instance laws, which are in favour for homosexuals, have been introduced, in Sweden that is. As we although know, many things are not only dependent on what laws tell us to do. The society also contains values and norms and they furthermore exist in individuals. Regarding sexuality, the norm is heterosexuality.How much does the norm affect our way of living? In what way is it encouraged? What happens to people who don´t live up to the norm? How is it to be homosexual in today´s society? These are some of the questions that we look upon in this paper.

SyfteSyftet med denna uppsat's är att analysera H&M: 's reklam samt undersöka hur en effektiv marknadskommunikation inom klädbranschen kan utforma's gentemot den ?nye? mannen, 16-35 år. MetodGenom att utgå från en abduktiv forskningsansat's har en kvalitativ undersökning genomfört's. Denna har utformat's som en delvi's strukturerad intervju där urvalsmetoden har varit snöbollsurval. Avsikten har varit att urskönja beteenden som kan vara till hjälp vid utformade av marknadsföring.

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar.

En analys av hur användadet av motton i en roman, Tore Renbergs Mannen som elsket Yngve, påverkar och påverkas av romanens berättarnivåer, story och tematik..

I studien undersöks genom semiotisk analys hur livsstilsmagasin representerar och tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur livsstilsmagasinet Damernas Värld representerar och tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av frågeställningen: Hur representerar och tilltalar Damernas Värld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas Världs representation och tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och tilltal i Damernas Värld samt mannen manlighetens representation och tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa livsstilsmagasin och i så fall hur?.

Syfte. Vårt huvudsakliga syfte består i att se hur Aftonbladet och Nerikes Allehanda porträtterat Eliasson samt att ta fram tänkbara förklaringar till varför framställningen ser ut som den gör? För att besvara detta avser vi utgå ifrån en rad grundläggande frågeställningar..